Hagabergs historia

1895 var Elin och Johannes Rinman i England och fick där en vision om att starta ett bibelsinstitut i Sverige.

Vid adventstiden 1909 var Johannes Rinman på väg till ett kapell öster om Södertälje för att predika. Han passerade Hagabergs gård som då stod tom. Rinman hörde då Guds röst som sa: ”Här skola ni få ert Bibelinstitut.” Händelserna utvecklades nu mycket snabbt. EFS:s styrelse behandlade förslaget om att köpa egendomen Hagaberg och där starta ett bibelinstitut. En generös gåva påskyndade beslutet att köpa egendomen och den 8 februari 1910 togs beslutet i EFS:s styrelse. En styrelse där Rinman för övrigt var ledamot år 1908–1920.

1910 gick visionen i uppfyllelse och bibelinstitutet startade. Johannes Rinman blev institutets första rektor. Han och hustrun Elin var båda socialt engagerade och startade samtidigt ett hem för föräldralösa barn.

Hagabergs kursutbud och övriga aktiviteter har sedan dess varit i ständig utveckling. I dag är Hagaberg en etablerad utbildningsanordnare med ett brett utbud av utbildningar, en välanlitad konferensanläggning och en uppskattad lunchrestaurang.

Men berättelsen om Hagaberg handlar också om något större. Den handlar om människors avstamp i livet, om kallelse, om övertygelse och nödvändigheten att vara fast förankrad i kristen tro. Det är en berättelse om en envis tro på bildningens och kunskapens stora möjligheter till förändring och utveckling.

Bakom siffror, årtal, kursbeskrivningar och namn döljer sig hängivenhet och engagemang för Hagabergs folkhögskola. Genom åren träder några av alla dessa fantastiska människor fram. De som burit vidare idén om folkhögskolan och vårdat traditionerna. Människor, som när situationen krävt det, också sett till att det gjorts nödvändiga förändringar.

Hagaberg har inte bara lyckats överleva i mer än 100 år utan har hela tiden utvecklats och låtit sig förändras, men ändå stått stadig i tro, övertygelse och tradition.

De första dryga tio åren handlade det om skapandet och etableringen av Svenska Bibelinstitutet (BI) under Johannes Rinmans ledning. Rinman var övertygad om att strukturerade och systematiska studier tillsammans med andra hjälper människan att både fördjupa sin förståelse och vidga sina vyer. Den internationella prägeln var tydlig redan från början – man utbildade för missionen. En utbildningsplats för både män och kvinnor, nog så utmanande för drygt 100 år sedan!

Därpå följer de många åren under Knut Landgrens ledning. Det blev drygt 30 år med vissa avbrott. Det var en tid av expansion, utbyggnad, bildande av kamratföreningen, men också en begynnande och alltmer tilltagande sekularisering. Det är under Landgrens tid som fröet till den moderna folkhögskolan planteras. Bibelinstitutet blir slutligen en folkhögskola med statsbidrag och därmed också en skola i tiden.

Landgrenperioden varade fram till 1956, då Sigfrid Hoas tillträdde som rektor. Hoasperioden är den tid då fröet får gro och växa upp. Bibelinstitutet blir Hagabergs folkhögskola. vilket också innebär att Hagaberg får staten som ekonomisk garant. Konsolidering och en ökad internationalisering kännetecknar perioden. Många stipendiater från missionsländerna sätter en särskild prägel på skolan. Urbaniseringen och välfärdsstatens utveckling under 1950- och 60-talen påverkade även folkhögskolans förhållanden, både på gott och ont.

1974 slutar Sigfrid Hoas och efterträds av Åke Gröhn som verkar fram till 1988. En ökad demokratisering och differentiering av folkhögskolans verksamhet blir tydlig genom ytterligare nya kurser och linjer, samt bildandet av lärarråd och kursråd. Åke Gröhn deklarerar i sin programförklaring att skolan fortsatt ska vara en kristen rörelseskola med en helande miljö.

Åren mellan 1988 och 2010 kännetecknas av stora förändringar både inom och utom skolan. Nya kurser för att möta nya behov startas. Under Lennart Jacobs tid som rektor (1988–2001) får Hagaberg en ny huvudman, EFS Mittsverige. Jacobs efterträds 2001 av Hans-Göran Olsson och då byggs en ny kurs-, konferens- och vandrarhemsverksamhet upp. När Göran Vikström blir rektor 2008 är det tydligt att folkhögskolan står på ”tre ben”. Dessa utgörs av den statsunderstödda utbildningen (folkhögskolekurserna), uppdragsutbildningen och konferensverksamheten, vilka alla samverkar och stödjer varandra på ett bra sätt.

2012 tar Gunilla Nygren Larsson över stafettpinnen och blir Göran Vikströms efterträdare på posten som rektor på Hagaberg. Hon utvecklar verksamheten och ägnar tid åt att förbättra och stärka skolans lokala nätverk.

2023 utses Gordon McCulloch som ny rektor, efter att ha verkat som tillförordnad rektor under en period. Gordon kommer jobba vidare med skolans lokala förankring samt utveckla och förbättra Hagabergs utbildningsutbud.